Stress och utmattning är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken och mer än fyra gånger så många kvinnor än män är sjukskrivna för sjukdomen i fråga. Men vad är anledningen till att kvinnor brinner – och har bränt ut sig?
När SVT’s satsning ”We can’t do it” kom ut förra hösten, fick den stor genomslagskraft bland Sveriges alla kvinnor, unga som gamla. Igenkänningsfaktorn var hög och var farligt nära smärtgränsen. Upprepade gånger nämner de intervjuade kvinnor hur svårt det är att få livspusslet att gå ihop och hur en utmattning flåsar dem ständigt i nacken likt en försäljare som vägrar ge sig. Den ständiga pressen på att prestera både på jobbet och hemma blir till en ond cirkel och energin tycks vara ett minne blott.
Antalet kvinnor som har blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa har på fem år mer än dubblerats från 20 000 till över 40 000. Utmattningssyndrom och depression är idag de vanligaste orsakerna till att kvinnor inte kan gå till sina arbeten.
Därför bränner kvinnor ut sig mer än män
Begreppet ”the superwoman syndrome” myntades av författaren Marjorie Hansen Shaevitz på 70-talet och syftar bland annat på pressen som finns på kvinnors prestationsnivå, både i hemmet och på jobbet. Något som därmed gör den totala arbetsbelastningen tyngre hos kvinnor än hos män. Begreppet är minst lika applicerbart idag som då. Som påföljd av superwoman-syndromet ökar stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom, depression, ångest och oro, något som dessutom numera har letat sig allt lägre ner i åldrarna.
Jobbar dubbelt så hårt som män
Victoria Blom är doktor i psykologi och forskare vid Karolinska Institutet. I sin avhandling om utbrändhet ser hon över vad det är som gör att allt fler unga kvinnor blir sjuka av stress. Hennes studier visar att utbrändhet till viss mån kan kopplas till brist på självkänsla.
“Många försöker att prestera sig till en högre självkänsla. Prestationerna blir då en slags kompensation för den självkänsla man själv saknar”, säger hon.
Vidare förklarar Victoria att människor med en prestationsbaserad självkänsla löper större risk för att bli utbrända. Denna sortens självkänsla är dessutom vanligare hos kvinnor än hos män på grund av superwoman-syndromet som många kvinnor har fått med sig sen barnsben.
“Många lägger ett stort värde i både en föräldraroll och arbetsroll idag”, säger hon. “Andra forskare har kommit fram till att kvinnor många gånger måste jobba dubbelt så hårt för att komma lika långt som en man i karriären. Alltså är det inte så konstigt att vi blir utbrända”.
Utbrändhet drabbar allt fler kvinnor
Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag i Sverige den vanligaste anledningen till sjukskrivning bland kvinnor.
Enligt Kristina Glise, doktor och överläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg, går det tydligt att se vilka som är de drabbade: Arbetsgivarens drömanställda.
“Det är den duktiga, ambitiösa kvinnan med drag av perfektionism. Hon tillhör åldersgruppen som befinner sig mitt i livet, som måste ta hänsyn till relationer, karriär, barn och har lån på hus och bil”, säger hon.
Och visst kan man se tydligheten i det: den typiska patienten på landets stressmottagningar är en högutbildad kvinna med ett ”bra jobb”, enligt Kristina Glise. Jämfört med andra patienter är hon ofta sambo eller gift dessutom.
Sjunker ned i åldern
Superwoman-syndromet är tyvärr inte något som enbart den äldre generationen kvinnor har fått ta del av – syndromet kan skådas även i den yngre generationen där man har noterat en oroväckande ökning av unga personer som har drabbas av utmattningssyndrom. Kristina Glise tror att det är till följd av digitaliseringen och hur dagens klimat på Internet ter sig:
“Vad man ser statistiskt är att unga kvinnor mellan 16 och 24 år anger att de mår mycket sämre än vad samma åldersgrupp gjorde för 20 till 30 år sedan. Sociala medier gör att människor i dag speglar sig i andra miljöer än den man lever i. Man kan göra jämförelser med dem som är vackrast och rikast i världen – tidigare tittade man på grannar och klasskamrater.”
Finns det någon lösning?
Det talas flitigt, både i media och av experter, hur en utbränd kvinna ska öva sig till bättre välbefinnande – efter att ha totalt kraschat. Blint galopperar man förbi problematiken med att de är en ändring i samhällsstrukturer som behöver vidtas och där pressen av superwoman-syndromet måste elimineras.
Det är underförstått att det inte är fler artikelserier om utbrändhet som varken kvinnorna eller samhället är i behov av, det är helt enkelt mindre duktighet. För första gången i mänsklighetens historia, beror det framtida välbefinnande möjligen inte på ökad prestation, utan på mindre. Att inte maila in en presentation vid exakt utsatt tid eller lämna över barnens koj-byggande till partnern, kan i det långa loppet visa sig vara en viktig insats för det egna välbefinnandet, och i viss utsträckning, även framtida folkhälsan.
Någon som dock jobbar aktivt med att tämja problemet innan det har gått för långt, är Ann Ystén, vd på Perfect Fools, en byrå där arbetsmiljöarbete tas på största allvar.
Genomför ni regelbundet arbetsmiljöarbete och i så fall hur?
“Varje dag. Vi har resursplaneringsmöten varje vecka där vi ser över arbetsbelastning på individnivå och även tittar ett par veckor framåt så att vi kan komplettera där det behövs. Vi har ledningsgruppsmöten varannan vecka och vi diskuterar hur personalen mår och presterar. Vi har tydliga målsatta nivåer avseende debiterbar tid och när vi ser att det avviker över tid genomför vi faktiska åtgärder.”
Varför är det viktigt för er byrå att jobba med de här frågorna?
“Personalen är vår enda resurs. Kreativitet och innovation är vår leverans. Det ter sig självklart att om medarbetarna inte mår på topp levererar de inte på topp.”
Hur bra anser ni er vara på att se och fånga upp problem när de uppstår?
“Bra. Men det är viktigt att inte se sig nöjd. Eftersom alla människor är unika räcker inte policys och processer. Vi måste konstant jobba för att se människan bakom rollen och leveransen.”
Vad fick er att börja jobba på det här sättet?
”Att vi började jobba på det här sättet var helt naturligt för mig som ledare. Genom åren i kommunikationsbranschen har jag sett många och själv sniffat på känslan av maktlöshet när jobbet tar mer energi än det ger. Livserfarenhet är en god ledaregenskap som ibland underskattas.”
Perfect Fools har förstått vikten av att ta sig an problemet på ett konstruktivt sätt, där krutet läggs, inte på att tala om hur en ska göra efter, utan långt innan, brännpunkten är nådd. Att eftersträva att jobba på det här sättet är enligt sakkunniga, ett steg i rätt riktning och något som fler företag borde applicera i sin verksamhet.
