Du är bättre ställd om du är vit, medelålders man från Nordsjælland - men vad gör du om du inte passar in i den stereotypen?

'Vad är egentligen makt?'

Man skulle tro att det var en ganska enkel fråga för Christoph Houman Ellersgaard att svara på. Han har forskat om makt och eliter under hela sin karriär. Som sociolog vid Copenhagen Business School, en av författarna till Power Investigation och ordförande för Association for Elite and Power Studies, är makt ett centralt begrepp för hans professionella verksamhet.

Men när han ställs frågan svarar han lite undvikande:

"Problemet med makt är att det kan betyda många saker, och" börjar han innan han värmer upp till en definition:

"Om jag ska komma närmast det är det nog den där känslan vi alla har att det finns några som kan få verkligheten och samhället att vara lite mer ditåt där de vill ha det."

Han förklarar att anledningen till att han inte kan ge ett treordssvar som en fast definition är att makt har många ansikten:

"Det finns några former av makt som vi tydligt kan se och några former av makt som verkar mer i det dolda. Ibland även utan att den som utövar makten är medveten om det", säger han och påpekar att alla olika typer av makt är viktiga när det kommer till vem som faktiskt får bestämma i slutändan.

Temat för denna workbook är maktkamper, och i det ordet ligger en inneboende förståelse av att makt inte bara är värt att ha, utan också värt att kämpa för. Och det förstår maktforskaren egentligen väl:

"I grund och botten handlar det om att om man har makten kan man se till att de goda ting som finns tillfaller en," säger Christoph Houman Ellersgaard.

När han har forskat om makt har det främst varit i det danska samhällets översta skikt. Han har försökt avgränsa de olika eliterna och analysera deras relationer till varandra och den allmänna befolkningen.

Detta har fört honom djupt in i studier av makt, ojämlikhet och hur dessa dynamiker utvecklas både över tid och internationellt. Därför har han också svarat på hur man får makten.

Och det visar sig att det är helt specifika utbildningar som statistiskt sett samlar sig i samhällets topp:

Ekonomer
Jurister
Statsvetare
CBS:are (Copenhagen Business School)
"Så det finns ganska många utbildningar du inte bör ta om du vill nå toppen av makthierarkin. Tyvärr är journalister och sociologer bland dem," säger han med ett skratt.

Han pekar också på att det kan ha betydelse vilket företag du väljer att göra karriär i. Speciellt på Finansministeriet är det känt att om du kommer från vissa konsultfirmor är du också välkommen i staten. På så sätt fungerar arbetsplatsen som en godkännandetsstämpel för en framtida anställd.

"Samma sak gäller tyvärr inte om du har arbetat på Dansk Supermarked eller i en provinskommun," förklarar han och fortsätter:

"Vi kan också se att det finns några andra saker som är svåra att göra något åt, men som fortfarande gäller."

Han börjar sedan räkna upp de yttre faktorerna:

Kön
Hudfärg
Bostadsort
Social bakgrund
Nätverk
"Det hjälper verkligen folk på rätt spår. Ditt nätverk från Nordsjælland kan innebära att du får rätt studiejobb, vilket kan leda till att du får en bra första anställning, och vi kan se att dessa människor i eliten har sitt första jobb med personalansvar vid 28 års ålder. Så att få en liten fördel i början kan faktiskt leda till att du får fler fördelar senare i karriären."

Men all denna forskning handlar om samhällets topp i form av politisk makt. Så frågan är hur man kan använda denna forskning när det gäller företag och organisationer?

Här pekar Christoph Houman Ellersgaard på att de framgångsrika vanligtvis har någon som banar väg för dem:

"Något som ofta är riktigt viktigt är att man kan bli bärd framåt genom relationen till sina överordnade. Många gånger - särskilt inom dessa elitprofessorer - ser vi att man har en överordnad, kanske till och med med samma utbildning, som upptäcker ens talang och lyfter fram en. Först fungerar de som en slags mentor och lär en upp och senare fungerar de snarare som en sponsor som sätter en i spel för andra jobb," förklarar han.

Men det är inte helt enkelt att få någon som kan vara till så stor hjälp i karriären.

"Ibland kan dessa relationer bli ganska nära. Och det de här människorna, som jag har intervjuat, berättar för mig är att de nästan har fungerat som en slags skyddsling för den här seniorfiguren," förklarar sociologen.

Och även när det gäller mentorskap ser vi att de gamla maktstrukturerna också påverkar vem som blir hjälpt framåt:

"De data vi har om den här typen av relationer visar att man oftast får dem med människor som liknar en själv. Det är i mycket stor utsträckning homosociala relationer - alltså män som hjälper män och kvinnor som hjälper kvinnor," säger han.

Så hur ser man till att få en mentor som kan hjälpa en framåt i sin karriär? Man kan höra att Christoph Houman Ellersgaard

drar sig lite för svaret innan han med ett leende säger:

"Faktum är att vi kan höra när vi intervjuar människor om det här att någon av historierna faktiskt är som en kärlekshistoria - från båda sidor. Att man fascineras av varandra. Så när det gäller att hitta en bra mentor är det lite som om jag skulle ge folk råd om hur man får andra att förälska sig i dem, och det tror jag tyvärr inte att jag är rätt person för," säger han med ett leende innan han faktiskt försöker svara på frågan:

"De pekar ofta på att de har bra kemi med varandra. Så om jag ska försöka ge ett bra råd är det att du bör se om du har kemi med dem som ska lyfta fram dig. Och om du inte har det kanske du bör leta någon annanstans där du har det," säger han.

"Så även om många organisationer försöker vara professionella om det finns det fortfarande mycket subjektivitet i det. Där det kommer att bero på vilken relation du kan bygga upp med din överordnade," säger han."